söndag 5 juni 2011

En rolig stund som slutar med tårar

Idag sattes vattenspridaren igång. Sonen vill och får sätta igång vattnet. Innan han är klar så går jag därifrån för att kolla hur mycket vatten som är igång.

Barnen har hur härligt och roligt som helst. Senare när det är dags att stänga av vattnet så sitter inte nyckeln till vattenkranen kvar. Den finns inte där. Men?

- Har du sett nyckeln till vattnet? ropar jag till sonen.
- Jag tog den med mig.
- Var la du den?
- Jag kommer inte ihåg!
- Men tänk nu noga, vi måste hitta den vi har ingen annan.
- Jag försöker, men jag kommer inte ihåg.

Vi letar och till slut börjar sonen gråta. Han är rädd att jag skall bli arg. Jag är inte arg. Däremot är jag irriterad på mig själv som inte har tänkt. Det är klart att han inte skall ha nyckeln själv när han normalt har svårt att komma ihåg var han lägger sina saker. Jag borde ha tänkt på att han kunde ta den med sig. Vi hittade nyckeln till slut och vattnet är nu avstängt.


Dumma mamma! Tänk, tänk, tänk!

3 kommentarer:

  1. Tänk om man kunde tänka på allt, då skulle man ju tänka jämt ;)
    Även solen har fläckar, så var inte så hård mot dig själv//Kram Lena

    SvaraRadera
  2. Tänk att vi alltid måste ligga steget före. Det tar tid att göra automatiskt och är man inte helt med så fungerar det inte alls. Men det är väl tur att vi är mänskliga med fel och brister och inte några supermänniskor. Tänk så tråkigt vi hade haft :-)

    SvaraRadera
  3. Ni har så rätt....man måste få göra fel ibland...

    Man skulle ha 6 armar, ögon i nacken, 4 ben, två huvuden, evigt tålamod...då kanske man hade haft en chans...tihi....

    SvaraRadera