...så är det ingen utav mig och maken som förväntar oss att det skall vara en bra första dag för sonen i skolan. Ibland hoppas man så innerligt mycket att det skulle funka. Att inte övergången skulle vara så jobbig. Och det är så konstigt, det borde ju vara tvärtom.
Vi jobbar hela tiden under alla ledigheter för att han skall få lugn och ro. Vi planerar och berättar innan vad som skall hända. Och ju längre lov ju jobbigare är det att komma tillbaka till skolan. Han har till och med svårt att vara ledig en helg. Man blir så förbannat kluven. Lov, semester, helg, ledighet härligt men inte kul för att man vet att det kommer en dag då han har första dagen i skolan. Hur gör vi övergången smidigare? Känns som man försökt allt och idag står man vid en återvändsgränd igen. Denna ångest som ligger och pyr. Jobbigast är nog att han själv inte alltid verkar bry sig. Kanske är det för att jag träffar honom först på kvällen. Har han hunnit bearbeta det och känner sig klar? Han säger att han vet att han gjort fel och han säger att det inte är meningen. Sen är han tyst. Vill inte prata mer. Får jag gå nu? Är vi färdiga nu? Känns fel att hålla honom kvar för han har redan lämnat diskussionen mentalt. Och jag vill inte tvinga honom, då blir han bara arg.
Som sagt det borde vara tvärtom. Ledighet är något man borde se fram emot, vilket jag i och för sig gör men det är med en viss bitter smak.
Håller helt med dig i det där med ledighet. Jag har alltid lite ångest inför jullov, påsklov och framför allt sommarloven. Vanliga helger brukar gå bra.
SvaraRaderaMen det tar ca 1-2 veckor innan han landat när det är sommarlov, sen går det bra i några veckor innan ha sedan börja oroa sig för skolstarten igen.
Han trivs på skolan det är inte det, utan det är som du säger omställningen. Rutiner och vardag är det som fungerar bäst för våra ungar ;)
Ta hand om er! Carolina
Ja, tyvärr är det så....Ha det gott!
SvaraRadera