Något som jag inte ville men fick göra ändå

Idag när hela familjen spelar krocket i trädgården kommer katten med en levande men skadad fågelunge i munnen. Hon sprang förbi oss med huvudet högt och svansen burrig. Hon var en stolt katt. Ville visa oss hur duktig hon varit. Vi låter henne springa iväg med fågelungen. Även om det är hemskt så är det fortfarande hennes byte.

Men tyvärr springer hon inte så långt bort, bara bakom häcken och in på allmänningen där vi har ett större "buskage". Där börjar hon leka med ungen. Vi låter henne hållas och förklarar för barnen att så brukar djur göra innan de dödar sitt byte. Men det tar en evighet och ungen piper och låter hela tiden. Dottern reagerar med att börja gråta och sedan springa in på toaletten. Jag går efter henne och vi pratar en stund om livet och döden. Hon är upprörd. Jag känner med henne men samtidigt förklarar jag för henne att:

- Fågelungen är så skadad så antingen måste katten få ta dö på den eller så måste vi ta dö på den.
- Kan vi inte bara lägga den i skogen?
- Nej, du vill väl inte att vi skall lägga en skadad fågel i skogen. Då måste den ligga där och dö. Och det är inte snäll. Tänk själv.....
Dottern håller med.
- Vad tycker du jag skall göra.
- Gör så det slutar, mamma.

Funderar lite.

Om jag inte gör något kommer dottern antagligen ligga vaken halva natten och oroa sig över hur fågelungen mår. Om jag låter katten ta dö på den, vilket kommer ta tid, så kommer det kännas ännu mer för dottern. Plus att jag personligen inte heller tycker det är trevligt att lyssna och veta om att katten leker med den. Det blir det tredje alternativet som jag inte vill men känner att det är det bästa valet för fågeln och dottern.

- Vill du att jag dödar den, så att vi kan begrava den sedan?
- Jag vet inte.
Förklarar de olika alternativen.
- Vad känns bäst?
- Ta bort den, mamma.
- Är du säker, vännen?
- Ja.

Så dagen slutade med en fin begravning som jag och sonen ordnade. Sedan hämtade vi dottern som fortfarande satt på toaletten och väntade. Sonen hade hämtat några fina stenar som han la ovanpå och sedan fick den två fina blommor. RIP little bird.

Senare när vi skall gå in så ser vi en till som ligger invid huset. Detta är en vuxen fågel som är helt död. Så det blev en begravning till. Lika fin och lika fina stenar och blommor.

***************************************************************************

Jag sover gott, ej mer jag smärta känner. Tyst dödens ängel viskar, sov i frid.

***************************************************************************