Har hänt en del de sista dagarna och jag har många tankar och funderingar. Inget som jag kan skriva ner just nu för jag vet inte riktigt vad jag tycker. Är totalt slut på kvällarna just nu. Ingen ork alls. Men det är snart helg och jag är ledig. Då skall jag vara ute i trädgården. Det finns få saker som slår att få vara själv ute och samtidigt lyssna på radion eller en bok och känna lukten av fuktig jord, blommor och gräs. Rena balsam för själen.
Igår var vi på bup och vi har nu börjat med en liten dos concerta igen på morgonen. Vi vill se vad som händer. Genom att ingenting funkar i skolan så känns det just nu som vi griper efter ingenting. Eventuellt skall han börja med att ta en annan medicin, en blodtrycksnedsättande, som skall funka just på barn som är negativt utåtriktade. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad den heter. Jag får återkomma med detta namn.
Vi ställer inga höga krav på sonen och han har sina rutiner som vi försöker följa. Även om det har/är full kaos på skolan så har han oftast funkat hemma. Men nu blir han arg och sur för småsaker flera gånger varje dag.
Imorgon är det träff med skolan angående hans åtgärdsprogram och vi skall då få lite bättre information om extraresursen. Skall nog ärligt säga att detta är nog det som jag tänker mest på just nu och känner mig till viss del likgiltig även om jag är glad. Känner inte riktigt igen mig själv. Jag är ju en problemlösare och att känna sig likgiltig är en väldigt konstigt känsla.
Hm, börjar man tröttna på bloggproblemen nu eller? Tråkigt när det inte funkar....
Concerta eller Ritalin som vi också använt har varit vår räddning! Efter ungefär två veckor sa sonen att han nu kunde tänka en tanke i taget... Nu, flera år senare, är den en naturlig del av vardagen. Vi märker direkt när han inte tagit den. Så ge inte upp, utan ge den lite tid och utvärdera vartefter. Vi kanske skulle prata lite med grabbarna om att ha nån slags mail- eller FB-kontakt?
SvaraRaderaHej Marlene.
SvaraRaderaConcerta var oxå vår räddning tills sonen fick väldigt mycket hjärtklappningar. Det blev så mycket så vi fick sluta. Sedan ca 4 veckor tillbaka äter han strattera men det ger bara väldigt lite verkan på hans koncentration. Genom att concertan har fungerat så bra, så ville vi pröva en gång till för hans utåtagerande, men redan efter en dag får han hjärtklappningar igen. Så vi kommer sluta med den igen. Tyvärr.
Min son är 8 år. Och är nog inte riktigt redo för att ha den kontakten ännu. Men det var en riktigt bra idé. Något jag skall tänka på framöver. Har ni haft kontakt med någon resursskola/skoldaghem?
Ha det gott